Växa genom språket

Delaktighet genom att spegla sin tanke med andra, i den proximala utvecklingssonen, är förutsättningar för lärande. Vår undervisning lägger fokus på rätten till utmaning på individnivå. För att alla ska kunna vara delaktiga och reflektera tillsammans behöver vi ge förutsättningar att kunna delta i samtalet. Vi måste erbjuda var och en tid på olika sätt att sätta sig in i det ämne vi ska behandla. För vissa betyder det att förberedas genom att möta t ex en text/ film vid fler tillfällen, samtala, för att skapa förförståelse och god delaktighet. För andra kan utmaningen innebära en fördjupad uppgift efter reflektionstillfället. Genom att uppleva textens budskap i olika sammanhang, genom olika uttryckssätt som skapande, utomhuspedagogik, fysisk aktivitet, musik och motorik, befästs språket och språkförståelsen. Nästa utmaning blir då att använda språket i nya sammanhang.

Vi delar ofta gruppen i mindre grupper för att kunna föra reflekterande samtal där alla får samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar. Vi arbetar med språkljud och språklekar utifrån elevernas erfarenheter av språket. Vi jobbar mycket med samtal en till en, eller i bikupemodell där vi kan fördjupa oss i samtalet, texten och momentet vi ska eller har behandlat.

Vi låter också samtalen ta mycket tid. I samtalen är känslor, tankar och idéer om ämnet viktiga pusselbitar. Samtal går att ha om allting, inget ämne undviks utan lyfts utifrån det som vi vuxna planerat, det som sker i elevgruppen eller andra händelser som skett i elevens närhet eller omvärlden.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Växtkraft

Vallastadens skola är en övningsskola i Linköpings kommun. Det innebär att det ingår i uppdraget som pedagog på skolan att handleda studenter på lärarprogrammet under deras vfu-perioder.

Vi på Vallastadens skola önskar att våra elever uppfattar de studenter som finns hos oss, som pedagoger i verksamheten. Studenterna uppmanas att leda verksamheten framåt tillsammans med ordinarie pedagoger under en överenskommen period. Målet är att de ska växa i sin pedagogroll, de ska få möjligheter att träna didaktik och olika förmågor som behövs i ledarskapet och undervisningen. Varje student bör lämna vfu med en förståelse för sin egen progression under den aktuella perioden samt kunna koppla processen till ett större sammanhang.

Vi måste göra verksamhet tillgänglig för våra studenter och visa dem tillit. Studenten har rätt att känna tillhörighet utifrån sin roll och dennes lärande är lika viktigt som elevernas och pedagogernas. För oss innebär det att:

  • Vi är pålästa och förberedda på studentens uppgift och vfu-period
  • Vi har ett inledande samtal med studenten där vi kommer överens om förväntningar och roller. I samtalet kartlägger vi även möjligheter för undervisning i verksamheten under perioden.
  • Vi förväntar oss att studenten visar nyfikenhet och intresse för verksamheten. Studenten kan förvänta sig att vi visar den nyfikenhet och intresse.
  • Vi planerar verksamheten tillsammans med studenten samt förväntar oss att den kan utveckla planeringen vidare.
  • Vi erbjuder många tillfällen för reflektion och återkoppling och ser samtalet som en viktig del av handledningen.
  • Studenten bör finnas i sammanhang, under vfu-perioden, där reflektion tillsammans med andra studenter kan möjliggöras, och ingå i ett kollegialt lärande studenterna emellan.

Samarbetet med universitetet pågår kontinuerligt på Vallastadens skola,  vi är en viktig del av lärarutbildningen under studenternas vfu. Den återkoppling vi får från våra studenter är att de känner sig delaktiga i vår verksamhet och att de är undervisande pedagoger hos oss.

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Förutsätta kompetens

 

Alla som ingår i vår verksamhet äger sin egen kompetens.  Alla är olika och detta är viktigt att tillåta. Det berikar verksamheten när olika kunskaper och tankar möts. Eleverna får möjligheter genom samtal och kommunikation att spegla sig i sin egen och andras kompetenser. När de förväntas ställa hypoteser, uttrycka tankar, ingå i olika positiva relationer, får diskutera och kunna skapa nya kunskaper växer deras självbild och självförtroende.

Dokumentationens roll

Vi ger eleverna olika möjligheter till att dokumentera och utvärdera sina egna insatser, samt använder dokumentationen i fortsatta resonemang. Då kan vi enkelt bygga på kunskaperna och få dem att växa. På bilden ovan dokumenterar en elev sitt bygge. Tillsammans tittar vi på dokumentationen och sätter språk på det som skett, ur ett matematiskt/språkligt/tekniskt synsätt. Genom dessa samtal, utifrån dokumentation, synliggör vi för eleven dennes kunskap och utveckling och skapar förutsättningar för ett vidare perspektiv.

Lita till sin förmåga

En morgon satt eleverna med mandalas för att träna finmotorik. En av eleverna valde som målbild ”lyssna aktivt”. När vi frågade eleven hur den tänkte runt det som mål i den pågående aktiviteten, svarade eleven ” Jag lyssnar på mina egna tankar”. Eleven var här medveten om att för att kunna utveckla sin förmåga behöver den strategier och en av dessa strategier var att våga lita på sig själv. För att komma till denna insikt måste eleverna känna och uppleva att pedagogerna litar på deras förmåga och kompetens från det första mötet. Hjort och Furenhed skriver om gynnsamma lärmiljöer och vad de genererar. Lärarens ledarskap är avgörande för hur detta fungerar i praktiken ( Hjort och Furenhed, s.28, 2016)

I styrd och fri aktivitet är eleverna medvetna om att det är deras genomtänka svar som förväntas komma fram. Fokus ligger på resonemanget, de fem förmågorna och hur det kopplas till deras svar.

Skolgården. Värdegrundsarbete.

 

Referens:

Simon Hjort och Ambjörn Furenhed, Effektiv undervisning Meningsfullt lärande. 2016, Natur och Kultur

 


Prenumerera på nya blogginlägg