Ihärdigt lärande

Grit(engelska) på svenska översatt som Gry eller ihärdighet är en tanke som lanserats av den amerikanska psykologen Angela Lee Duckworth. Tanken bygger på att människor med mycket gry lyckas bättre med att genomföra aktiviteter eller livsmål med hög måluppfyllelse. Hur man skapar gry hos människor är inte belagt men Angela diskuterar själv vikten av ett dynamiskt tankesätt.

Vi vill gärna ge oss in i diskussionen om hur man i undervisningen kan skapa möjligheter till att få elevernas gry att växa.Arbetet med att göra elever målmedvetna säkrar elevernas delaktighet och deras lust att lära. Arbetet med att implementera ett dynamiskt tankesätt påbörjas dag 1.

Motgångar och utmanade uppgifter behövs för att situationen ska ge förutsättningar för reflektion, att tänka kring känslan och tanken att inte ge upp, utan se behovet av att tillägna sig nya strategier för att utveckla sitt lärande. Att arbeta med kortsiktiga mål, här och nu, och långsiktiga mål, att se uppgifter/aktiviteter som ett led i en rad processer för att nå målen t ex i år 3/6/9, livskunskap med god social kompetens, redan under förskoleklassåret blir en viktig del av undervisningen.

Undervisning med tydlighet och förväntningar skapar en god lärmiljö. Förutom ett klassrum med ett dynamiskt tankesätt och demokratiska processer där allas tankar är viktiga för alla, där vi ingår i ett kooperativt lärande genom att lyssna aktivt och delge våra egna tankar, där vi tillåts säga och göra på olika sätt, där vi tillåts vara olika, stötta varandra och utmana varandra, är det också viktigt med rutiner.

Rutiner och processer i klassrummet och andra lärmiljöer blir genomförbara genom att skapa trygghet och förståelse av arbetsgång, tydliga kriterier och metoder, att klargöra syftet och målet med aktiviteten eller arbetsstrategin och genom att utarbeta en struktur i att utmana varje elev utifrån individuell progression i lärandet. Fokus måste ligga på elevens egna mål för aktivitetsinsatsen och hens delaktighet och effektivitet. För oss pedagoger är det viktigt att ge god återkoppling till elevens förståelse av processen och hens delaktighet och utveckling. Då blir lärandet mer synligt för både eleven och oss pedagoger.

Att verka i processer där lärandet behandlas på många olika sätt, genom diskussion i detta fall utifrån en bok och sedan kunna implementera diskussionen i ett vidare arbete, skapar långsiktiga mål. Det ger djupare förståelse för innehållet i kunskaperna om ämnet och självmedvetenhet om processen. Vi måste låta lärande ta tid!

 

Referenser:
TED Talk: Angela Lee Duckworth, Youtube


Prenumerera på nya blogginlägg

Ett gemensamt matematikspråk

Förskolebarn fångar spontant upp matematiska begrepp. Som i alla övergångar mellan verksamheter är det avgörande för individens fortsatta lärande att utmanas för att utvecklas. Det matematiska språket bör följa eleven, som en röd tråd genom hela hens utbildning, redan från förskolan.  Arbetet med att knyta an till barnens tidigare språk och erfarenheter pågår kontinuerligt, genom reflektion, samtal och återkoppling. Några av skolans viktigaste uppgifter är att se till att elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga, analysförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga. I mötet med matematiken och med fokus på lärandet bör vi lärare använda korrekta matematiska ord och begrepp tillsammans med barnen, dels  när vi återkopplar till deras resonemang och eget matematikspråk och dels när vi presenterar nya begrepp och matematiska problem.

  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang                    (kursplan Lgr11)

Hos oss på Vallastadens skola arbetar vi med många kommunikationsformer för att uttrycka tankar och idéer. Lärandet sker främst genom att få pröva och spegla sina tankar i samtal,  genom att lyssna,  argumentera, fråga, koppla ihop egna tankar med andras, reflektera, observera, återkoppla till kamraters processer, och sedan prova sina tankar i nya sammanhang.

Eleverna utmanas i att uttrycka, följa och utveckla mål för sin egen arbetsprocess, sin egen insats. Genom samtal mellan pedagog och elev tydliggörs syftet med arbetet. Det är viktigt att förstå varför jag gör något och vart jag är på väg. Förstå vilka förmågor jag använder för att utföra min uppgift. Förstå vilka förmågor jag behöver träna på. För detta krävs ett språk. Så skapas förutsättningar för arbetsprocessen att utvecklas genom nya strategier och verktyg. Ansträngningsnivån hör samman med intresse, och därför utgår vi mycket från elevernas perception och förförståelse och skapar förutsättningar för att alla kan vara delaktiga. Speciellt när något nytt presenteras. Ett gemensamt språk påverkar också hur vi lär oss, hur vi förstår varandra, och hur vi kan utmana både oss själva och varandra. Metakognition betyder att tänka över sitt tänkande och görande, tänka parallellt med att utföra en handling, som att tänka samtidigt som man läser. Här är det viktigt för oss att hjälpa eleven förstå varför hen väljer en specifik metod och hitta nya strategier utifrån elevens egna tankar.

En del ord kan man faktiskt kalla matematikord, eftersom de sällan förekommer i mera vardagliga sammanhang……I det sammanhanget vill jag gärna framhålla betydelsen av att läraren själv frekvent använder sådana ord som är viktiga för matematiken. Även om man inte ställer krav på att barnen direkt ska kunna använda dem i sitt aktiva ordförråd. (Malmer, 2002, s.49)

Referenser:

Lgr 11, Skolverket

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Andra upplagan. Studentlitteratur


Prenumerera på nya blogginlägg