Sammanfattning av året som gått

Nu har skolan slutat för året och vi som författar denna blogg kommer i höst att undervisa på olika håll i skolan. Vi vill sammanfatta det som skett under detta år utifrån ett skolkultur- och utvecklingsperspektiv.

Grunden för den skolkultur och den undervisning som vi börjat bygga detta år har varit progression. Frågor som hur, när, vad och varför har varit viktiga för att skapa upplevelser hos eleverna att lärande är lustfyllt och viktigt. Den gemensamma upplevelsen av lärande och kunskap har skapat elever som förstår och ser vikten av att använda sig av varandra i sitt lärande. Det skapar en hållbarhet i strukturer och strategier för att äga sitt eget lärande. Strategierna kan hela tiden utvecklas med hjälp av reflektion och nya utmaningar. Genom återkoppling har eleverna kunnat analysera sitt eget lärande, det har synliggjorts för dem och de kan utifrån detta adaptera sina strategier till olika situationer. Detta skapar meningsfulla sammanhang för eleverna.

För oss har det varit viktigt under detta året att skapa känslan hos eleverna att lärande är det som är i fokus. Det ska vara självklart att vara målmedveten och att alla har olika mål, strategier och utmaningar. Anpassningar  är en del av lärmiljön och självklara i undervisningen, de är inte något extra som vi tillför utan en del av det som sker och som möjliggör ett gott lärandeklimat och en god lärmiljö. Förutsättningarna för att färdigheter ska kunna tränas på och utvecklas ligger i att undervisningen och lärmiljön anpassas utefter de individer som finns i den.

Likväl som att anpassningarna är självklara i vår miljö är också relationsskapandet självklart. Relationer måste underhållas och tillåtas växa, förväntningarna på goda relationer måste vara hög från både pedagoger och elever och det har vi lagt mycket energi på under året. Att ha människor omkring sig som ser dig som en tillgång och bekräftar dig skapar motivation i lärandet och det har vi sett under året. De har visat stor respekt för varandras tankar, efterfrågat kamratåterkoppling och tagit del av varandras lärande med nyfikenhet och glädje. Det lågaffektiva förhållningssättet från oss pedagoger har möjliggjort att den dynamiska tanken i gruppen och hos individen har fått växa.

När det gäller arbetssätt har ämnesövergripande undervisning och multimodala hjälpmedel varit en styrka för oss under året. Dessa sätt tillåter oss att koppla ihop olika delar i traditionell undervisning och undervisande lek. Att arbeta ämnesövergripande och multimodalt främjar lärande på många olika sätt, alla elever kan hitta meningsfulla sammanhang där lärandet utvecklas.

Vi ser att vi har en elevgrupp där alla känner glädje och nyfikenhet inför att nu gå vidare i skolan. Vi har lyckats!

Tack för att ni läst bloggen, vi återkommer i någon form i höst.

Cathrine och Anna

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Övergångar

Nu har det snart gått ett läsår. Vi började skriva denna blogg i höstas utifrån den barngrupp och den process vi befann oss i då. I bloggen behandlar vi mycket av det som gör vår profession så komplex. Att skapa trygga elever och grupper, där lärandet står i fokus är ingen lätt uppgift. Det är viktigt att som pedagog vara insatt i det som sker i elevgruppen, i dess lärande och i individen som ingår i gruppen. Det är där vi kan skapa förutsättningar för maximalt lärande.   I och med det vill vi lämna en kommentar till det som står inför dörren nu, med överlämningar och den obligatoriska förskoleklassen.

Samma konstnär, ett förskoleklassår i mellan.

Allting börjar och slutar med en övergång. Under sin förskole- och skoltid kommer varje elev att i genomsnitt genomgå 6 olika övergångar mellan skolformer och stadier.  Dessa övergångar ska vara gynnsamma för elevens lärande och självbild. Det relationella förhållningssättet blir en viktig pusselbit för att börja bygga ett lärandeklimat som gynnar alla.

En bra övergång kräver ett gott samarbete över gränserna mellan pedagoger och skolformer. Vi måste förvänta oss insyn i varandras verksamheter samt diskutera och komma fram till gemensamt vilket lärande som ska vara i fokus. Vad ska lämnas över om eleven, hur ska detta göras, vilka ska vara delaktiga? Hur gör vi eleven delaktig i överlämningen och hur bemöter vi eleven när den kommer in i den nya verksamheten.

De strategier som används i överlämnande verksamhet  och som fungerar bör finnas som grund i överlämningen. Ingen elev ska behöva börja om vid en övergång utan kunna fortsätta sin progression i sitt lärande.

En bemötande pedagog måste visa nyfikenhet inför den nya eleven, och visa på vikten av den nya eleven i den nya miljön. I det finns också de förväntningar som finns på eleven utifrån förutsättningarna i den nya miljön. Dessa förväntningar måste vara tydliga och väl kommunicerade. I den nya miljön måste det förväntas att eleven är och får vara sitt bästa jag. Negativa upplevelser ska få lämnas bakom eleven.

Ett önskemål inför den obligatoriska förskoleklassen är att elevens individuella utvecklingsplan påbörjas i förskoleklass. Kunskaperna eleven tillägnar sig i förskoleklassen blir av vikt för det fortsatta arbetet i år 1.  Mål och strategier kan på så sätt utvecklas och kopplas till vidare lärande. Skolverkets IUP behöver revideras och anpassas till förskoleklassens verksamhet.


Prenumerera på nya blogginlägg

Hur undervisa för progression i lärandet?

Förskoleklassen består av så många olika delar och nyanser. Vi tar emot elever från en skolform för att skola in dem till en annan. Vi ska förstå den grund för det livslånga lärandet som förskolan bygger och se, utvärdera och bygga vidare på den. Sedan ska vi förmedla detta vidare i fortsatt skolgång.

Relationsskapandet påbörjas redan när vi hälsar på eleven i förskolan. Multitasking, förmågan att fokusera på flera saker samtidigt, blir nu viktig att reflektera över då vi har nya grupper att fokusera på, utöver de elever vi redan arbetar med på skolan.

Vi behöver också reflektera över de olika lärmiljöer, både fysiska och psykiska, eleverna har erfarenhet av från sina olika tidigare verksamheter. När de efter sommaren börjar skolan, förskoleklass, skapar det goda förutsättningar för ett positivt gruppklimat om samtliga känner sig bekanta med delar av skolans lärmiljöer. Vi måste anpassa för goda möten. Vi måste ge förutsättningar för utveckling av pågående processer.

Vikten av att  interagera med eleven genom formativ återkoppling, till lärprocesser före, under och efter inlärningssituationer, måste vara synlig för pedagogen. Återkoppling sker i flera konstellationer, pedagog-elev, elev-pedagog, elev-elev.

För oss är det viktigt, att i elevgruppen, bygga en förståelse av att varje individ i gruppen är betydelsefull för allas utveckling och lärande.  Eleverna bör uppleva vinsten i att undersöka och reflektera tillsammans. De blir på så sätt viktiga pedagoger för varandra, och villiga av att dela med sig av egen kunskap men också att ta till sig  nya insikter och kunskaper. När eleverna spontant uttrycker behov av kamrathjälp i inlärningssituationer och också får detta, har vi som pedagoger lyckats ge dem ett redskap som blir till nytta inte bara i undervisningen utan även i livet.

En viktig del av läraryrket idag är att kunna  synliggöra lärandet som kontinuerligt pågår, sätta ord på lärprocesser, strategier och förmågor som praktiseras och relatera dessa i sammanhang bekanta för eleverna. Vi måste arbeta med långsiktiga mål och ge eleverna en framtidstro till sin egen förmåga att bygga kunskap på många olika sätt.För detta krävs förmågan att planera undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar med olika uttrycksformer i olika lärmiljöer.

Att arbeta kontinuerligt främjande med värdegrund i alla sammanhang i skolan främjar och skapar ett dynamiskt tankesätt. När du som pedagog verkar i och undervisar ur det dynamiska tankesättet blir det naturligt att följa upp och reflektera över elevernas progression. Genom förståelsen för att förutsätta kompetens och maximal progression i lärandet hos varje individ samt ge återkoppling med fokus på processer, förmågor och strategier  kan du  som pedagog få syn på  nya utmaningar i undervisningen. När du själv reflekterar över undervisningen som bedrivs kontra lärandet som sker, ger det stora möjligheter att skapa lust och glädje i lärandet för alla elever samt att syfta mot ett hållbart lärande.

När sedan förskoleklassåret är slut ska eleverna förstå sammanhanget skola. De har fått strategier för lärande som ska hålla  över tid, de har utvecklat ett förhållningsätt till kamrater och omvärld som också det ska vara hållbart. Som pedagog måste man i detta skede kunna lämna över det väsentliga i elevernas kunskapsbyggande. Vilken progression varje elev har  gjort och var i processen hen befinner sig nu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Multimodalitet

Modalitet

En resurs för att skapa mening och erfarenhet i en situation (Ebbelind och Palmér,2016)

Att arbeta multimodalt innebär att medvetet behandla ett ämne från olika utgångspunkter, med olika material. Exempel på modaliteter är ljud, ljus, bild, text, material, tal och rörelse.

I detta fall arbetar vi utifrån bilderboken ”Om du skulle fråga Micha”. Vi har bearbetat texten med hjälp av Ipad och projektor för att tillsammans föra textsamtal. I samtalen har vi diskuterat innehållet i boken, analyserat bilder och text, funderat över ord och deras betydelse samt ur ett samhällsperspektiv diskuterat händelserna i boken. I samtalen får analysförmågan, begreppsförmågan och den kommunikativa förmågan ta stor plats.

 

Delar av boken får sedan flytta in i tekniken och matematikens värld. Michas båt var gjord av papper, den var inte stadig och det var en farlig resa Micha var tvungen att göra. Hur kan vi konstruera båtar som håller, som är stadiga? Båtar, där figurer vi sedan kommer skapa, kan få resor olika den som Micha fick?  Vad krävs för att båten ska bli stadig? Symmetri, materialåtgång, hållbarhet mm diskuteras.

Här använder eleverna sin procedurförmåga(problemlösningsförmåga) för att bygga den båt som blir just deras. Vi tränar på att kunna inspireras av varandra, att våga prova nya lösningar, spara det som känns bra och bygga vidare på det. Eleverna tränar sig i att lita till sitt eget entreprenörskap. Arbetet får ta tid, vi pausar ibland och fortsätter en annan dag.

Parallellt med byggandet målar barnen bilder av båtar. De får då lyssna på havsljud, vattenljud och diskutera båtens egenskaper i vattnet. Komposition av bilden diskuteras, hur ser det ut vid vatten, hur ser horisonten ut, var möts hav/land/himmel?

Läroplanen säger:

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

-Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.

-Matematiska begrepp och olika uttrycksformer för att utforska och beskriva rum, läge, form, riktning, mönster, tid och förändring.

-Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barns rättigheter (barnkonventionen).

-Naturen och människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider utifrån elevernas erfarenheter och intressen.

-Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker

Barnens samtal och frågor gör att vi plockar upp andra texter, från andra tider som går att relatera till den ursprungliga texten. Det tematiska arbetet går vidare.

 

Referenser:

Bergentholtz Björn, Vasagrisen, 2000. Rabén och Sjögren

Ebbelind Andreas och Palmér Hanna, 2016. Förskoleklassens metodik, upptäck och utforska matematik. Natur och Kultur

Lgr 11. Skolverket

Sjögren Viveka, Om du skulle fråga Micha. 2015. Kabusa Böck


Prenumerera på nya blogginlägg

Ihärdigt lärande

Grit(engelska) på svenska översatt som Gry eller ihärdighet är en tanke som lanserats av den amerikanska psykologen Angela Lee Duckworth. Tanken bygger på att människor med mycket gry lyckas bättre med att genomföra aktiviteter eller livsmål med hög måluppfyllelse. Hur man skapar gry hos människor är inte belagt men Angela diskuterar själv vikten av ett dynamiskt tankesätt.

Vi vill gärna ge oss in i diskussionen om hur man i undervisningen kan skapa möjligheter till att få elevernas gry att växa.Arbetet med att göra elever målmedvetna säkrar elevernas delaktighet och deras lust att lära. Arbetet med att implementera ett dynamiskt tankesätt påbörjas dag 1.

Motgångar och utmanade uppgifter behövs för att situationen ska ge förutsättningar för reflektion, att tänka kring känslan och tanken att inte ge upp, utan se behovet av att tillägna sig nya strategier för att utveckla sitt lärande. Att arbeta med kortsiktiga mål, här och nu, och långsiktiga mål, att se uppgifter/aktiviteter som ett led i en rad processer för att nå målen t ex i år 3/6/9, livskunskap med god social kompetens, redan under förskoleklassåret blir en viktig del av undervisningen.

Undervisning med tydlighet och förväntningar skapar en god lärmiljö. Förutom ett klassrum med ett dynamiskt tankesätt och demokratiska processer där allas tankar är viktiga för alla, där vi ingår i ett kooperativt lärande genom att lyssna aktivt och delge våra egna tankar, där vi tillåts säga och göra på olika sätt, där vi tillåts vara olika, stötta varandra och utmana varandra, är det också viktigt med rutiner.

Rutiner och processer i klassrummet och andra lärmiljöer blir genomförbara genom att skapa trygghet och förståelse av arbetsgång, tydliga kriterier och metoder, att klargöra syftet och målet med aktiviteten eller arbetsstrategin och genom att utarbeta en struktur i att utmana varje elev utifrån individuell progression i lärandet. Fokus måste ligga på elevens egna mål för aktivitetsinsatsen och hens delaktighet och effektivitet. För oss pedagoger är det viktigt att ge god återkoppling till elevens förståelse av processen och hens delaktighet och utveckling. Då blir lärandet mer synligt för både eleven och oss pedagoger.

Att verka i processer där lärandet behandlas på många olika sätt, genom diskussion i detta fall utifrån en bok och sedan kunna implementera diskussionen i ett vidare arbete, skapar långsiktiga mål. Det ger djupare förståelse för innehållet i kunskaperna om ämnet och självmedvetenhet om processen. Vi måste låta lärande ta tid!

 

Referenser:
TED Talk: Angela Lee Duckworth, Youtube


Prenumerera på nya blogginlägg

Ett gemensamt matematikspråk

Förskolebarn fångar spontant upp matematiska begrepp. Som i alla övergångar mellan verksamheter är det avgörande för individens fortsatta lärande att utmanas för att utvecklas. Det matematiska språket bör följa eleven, som en röd tråd genom hela hens utbildning, redan från förskolan.  Arbetet med att knyta an till barnens tidigare språk och erfarenheter pågår kontinuerligt, genom reflektion, samtal och återkoppling. Några av skolans viktigaste uppgifter är att se till att elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga, analysförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga. I mötet med matematiken och med fokus på lärandet bör vi lärare använda korrekta matematiska ord och begrepp tillsammans med barnen, dels  när vi återkopplar till deras resonemang och eget matematikspråk och dels när vi presenterar nya begrepp och matematiska problem.

  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang                    (kursplan Lgr11)

Hos oss på Vallastadens skola arbetar vi med många kommunikationsformer för att uttrycka tankar och idéer. Lärandet sker främst genom att få pröva och spegla sina tankar i samtal,  genom att lyssna,  argumentera, fråga, koppla ihop egna tankar med andras, reflektera, observera, återkoppla till kamraters processer, och sedan prova sina tankar i nya sammanhang.

Eleverna utmanas i att uttrycka, följa och utveckla mål för sin egen arbetsprocess, sin egen insats. Genom samtal mellan pedagog och elev tydliggörs syftet med arbetet. Det är viktigt att förstå varför jag gör något och vart jag är på väg. Förstå vilka förmågor jag använder för att utföra min uppgift. Förstå vilka förmågor jag behöver träna på. För detta krävs ett språk. Så skapas förutsättningar för arbetsprocessen att utvecklas genom nya strategier och verktyg. Ansträngningsnivån hör samman med intresse, och därför utgår vi mycket från elevernas perception och förförståelse och skapar förutsättningar för att alla kan vara delaktiga. Speciellt när något nytt presenteras. Ett gemensamt språk påverkar också hur vi lär oss, hur vi förstår varandra, och hur vi kan utmana både oss själva och varandra. Metakognition betyder att tänka över sitt tänkande och görande, tänka parallellt med att utföra en handling, som att tänka samtidigt som man läser. Här är det viktigt för oss att hjälpa eleven förstå varför hen väljer en specifik metod och hitta nya strategier utifrån elevens egna tankar.

En del ord kan man faktiskt kalla matematikord, eftersom de sällan förekommer i mera vardagliga sammanhang……I det sammanhanget vill jag gärna framhålla betydelsen av att läraren själv frekvent använder sådana ord som är viktiga för matematiken. Även om man inte ställer krav på att barnen direkt ska kunna använda dem i sitt aktiva ordförråd. (Malmer, 2002, s.49)

Referenser:

Lgr 11, Skolverket

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Andra upplagan. Studentlitteratur


Prenumerera på nya blogginlägg

Växa genom språket

Delaktighet genom att spegla sin tanke med andra, i den proximala utvecklingssonen, är förutsättningar för lärande. Vår undervisning lägger fokus på rätten till utmaning på individnivå. För att alla ska kunna vara delaktiga och reflektera tillsammans behöver vi ge förutsättningar att kunna delta i samtalet. Vi måste erbjuda var och en tid på olika sätt att sätta sig in i det ämne vi ska behandla. För vissa betyder det att förberedas genom att möta t ex en text/ film vid fler tillfällen, samtala, för att skapa förförståelse och god delaktighet. För andra kan utmaningen innebära en fördjupad uppgift efter reflektionstillfället. Genom att uppleva textens budskap i olika sammanhang, genom olika uttryckssätt som skapande, utomhuspedagogik, fysisk aktivitet, musik och motorik, befästs språket och språkförståelsen. Nästa utmaning blir då att använda språket i nya sammanhang.

Vi delar ofta gruppen i mindre grupper för att kunna föra reflekterande samtal där alla får samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar. Vi arbetar med språkljud och språklekar utifrån elevernas erfarenheter av språket. Vi jobbar mycket med samtal en till en, eller i bikupemodell där vi kan fördjupa oss i samtalet, texten och momentet vi ska eller har behandlat.

Vi låter också samtalen ta mycket tid. I samtalen är känslor, tankar och idéer om ämnet viktiga pusselbitar. Samtal går att ha om allting, inget ämne undviks utan lyfts utifrån det som vi vuxna planerat, det som sker i elevgruppen eller andra händelser som skett i elevens närhet eller omvärlden.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Växtkraft

Vallastadens skola är en övningsskola i Linköpings kommun. Det innebär att det ingår i uppdraget som pedagog på skolan att handleda studenter på lärarprogrammet under deras vfu-perioder.

Vi på Vallastadens skola önskar att våra elever uppfattar de studenter som finns hos oss, som pedagoger i verksamheten. Studenterna uppmanas att leda verksamheten framåt tillsammans med ordinarie pedagoger under en överenskommen period. Målet är att de ska växa i sin pedagogroll, de ska få möjligheter att träna didaktik och olika förmågor som behövs i ledarskapet och undervisningen. Varje student bör lämna vfu med en förståelse för sin egen progression under den aktuella perioden samt kunna koppla processen till ett större sammanhang.

Vi måste göra verksamhet tillgänglig för våra studenter och visa dem tillit. Studenten har rätt att känna tillhörighet utifrån sin roll och dennes lärande är lika viktigt som elevernas och pedagogernas. För oss innebär det att:

  • Vi är pålästa och förberedda på studentens uppgift och vfu-period
  • Vi har ett inledande samtal med studenten där vi kommer överens om förväntningar och roller. I samtalet kartlägger vi även möjligheter för undervisning i verksamheten under perioden.
  • Vi förväntar oss att studenten visar nyfikenhet och intresse för verksamheten. Studenten kan förvänta sig att vi visar den nyfikenhet och intresse.
  • Vi planerar verksamheten tillsammans med studenten samt förväntar oss att den kan utveckla planeringen vidare.
  • Vi erbjuder många tillfällen för reflektion och återkoppling och ser samtalet som en viktig del av handledningen.
  • Studenten bör finnas i sammanhang, under vfu-perioden, där reflektion tillsammans med andra studenter kan möjliggöras, och ingå i ett kollegialt lärande studenterna emellan.

Samarbetet med universitetet pågår kontinuerligt på Vallastadens skola,  vi är en viktig del av lärarutbildningen under studenternas vfu. Den återkoppling vi får från våra studenter är att de känner sig delaktiga i vår verksamhet och att de är undervisande pedagoger hos oss.

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Förutsätta kompetens

 

Alla som ingår i vår verksamhet äger sin egen kompetens.  Alla är olika och detta är viktigt att tillåta. Det berikar verksamheten när olika kunskaper och tankar möts. Eleverna får möjligheter genom samtal och kommunikation att spegla sig i sin egen och andras kompetenser. När de förväntas ställa hypoteser, uttrycka tankar, ingå i olika positiva relationer, får diskutera och kunna skapa nya kunskaper växer deras självbild och självförtroende.

Dokumentationens roll

Vi ger eleverna olika möjligheter till att dokumentera och utvärdera sina egna insatser, samt använder dokumentationen i fortsatta resonemang. Då kan vi enkelt bygga på kunskaperna och få dem att växa. På bilden ovan dokumenterar en elev sitt bygge. Tillsammans tittar vi på dokumentationen och sätter språk på det som skett, ur ett matematiskt/språkligt/tekniskt synsätt. Genom dessa samtal, utifrån dokumentation, synliggör vi för eleven dennes kunskap och utveckling och skapar förutsättningar för ett vidare perspektiv.

Lita till sin förmåga

En morgon satt eleverna med mandalas för att träna finmotorik. En av eleverna valde som målbild ”lyssna aktivt”. När vi frågade eleven hur den tänkte runt det som mål i den pågående aktiviteten, svarade eleven ” Jag lyssnar på mina egna tankar”. Eleven var här medveten om att för att kunna utveckla sin förmåga behöver den strategier och en av dessa strategier var att våga lita på sig själv. För att komma till denna insikt måste eleverna känna och uppleva att pedagogerna litar på deras förmåga och kompetens från det första mötet. Hjort och Furenhed skriver om gynnsamma lärmiljöer och vad de genererar. Lärarens ledarskap är avgörande för hur detta fungerar i praktiken ( Hjort och Furenhed, s.28, 2016)

I styrd och fri aktivitet är eleverna medvetna om att det är deras genomtänka svar som förväntas komma fram. Fokus ligger på resonemanget, de fem förmågorna och hur det kopplas till deras svar.

Skolgården. Värdegrundsarbete.

 

Referens:

Simon Hjort och Ambjörn Furenhed, Effektiv undervisning Meningsfullt lärande. 2016, Natur och Kultur

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Lärande lek

Vallastaden är en helt ny stadsdel i Linköping, under uppbyggnad. Där pågår många olika projekt och barnen möter nya intryck varje dag. Grundskolan har valt att arbeta tematiskt med Vallastaden som inspiration. Alla barn och pedagoger har tillsammans besökt området för att få intryck, lära sig om entreprenörskap och få ta del av tankarna kring att bygga upp en ny stadsdel. Sedan har vi påbörjat temat på skolan med att barnen själva får skapa Vallastaden på olika sätt. De har fått måla något de kopplar ihop med stadsdelen, för att skapa en gatubild.  De har fått(och kommer få)  bygga i olika material.

Barnen reflekterar mycket över att alla byggnader är olika, att det skulle kunna bo många olika människor i dem, med olika bakgrunder och förutsättningar. Liksom på vår skola ska alla få ha en självklar plats.

Vi diskuterar samhällsfunktioner och samhällsnormer, demokratiska förhållningssätt, kollektivet och jaget.  Teknik, naturvetenskap och matematik behandlas i diskussioner och hypoteser om byggnadsstilar, materialval, bärighet och hållbar utveckling.

Allt detta utförs i förskoleklass med leken i centrum. Nedan har vi genom konstruktionslek byggt upp expot (Vallastaden 2017)som precis varit.

I leken kan alla vara delaktiga, alla inkluderas och allas tankar beaktas. De sociala normerna blir naturliga att diskutera i turtagning och samspel. En god strategi för leken är den dynamiska tanken, att våga använda sin egen kreativitet samt att låta sig inspireras av andra. Den lärande leken är en strategi för lärande men också för undervisning. Som pedagog har vi alltid en medveten tanke om vad leken genererar i form av kunskap och utmaning. Det gäller att skapa relevanta förutsättningar.

 


Prenumerera på nya blogginlägg