Dynamiskt eller statiskt tankesätt?

Att tänka dynamiskt eller statiskt påverkar lärandet på olika sätt.  Med ett statiskt tankesätt är det lätt att fastna i det svartvita tänkandet, antingen kan jag något eller så kan jag det inte. Jag är född med vissa egenskaper och kompetenser och kan inte göra mycket för att påverka dem.

I ett dynamiskt tankesätt är möjligheterna till lärande större, mina egna gränser för vad jag har förmåga till, är vidare, spektrumet större. Jag tror på min förmåga att lära mig saker, att kunna ta till mig kunskap och klara av att utmana mig i nya situationer.

Konstruktion av Vallastaden, barnen inspireras av de många olika byggnadsteknikerna de ser omkring sig.

Under leken upptäcker barnen att förutsättningarna förändras, det konstruktionsmaterial de använder går åt i pågående parallell lek. Detta skapar en konflikt i hur ”jag” kan tänka nu, hur kan jag lösa konflikten: ska jag kräva att få materialet av någon annan eller kan jag tänka på ett nytt sätt för att fortsätta leken?

Här ser vi ett exempel på hur ett dynamiskt tankesätt avgör att konflikten uteblir. Leken utvecklas.  När pedagogerna är uppmärksamma och snabbt kan reflektera tillsammans med barnen ges förutsättningar för nya lösningar och utmaningar. Elevens otränade öga ser ibland inte riktigt vad som fattas medan vi kan sätta ord på kunskapsglappet och uppmuntra till nya, förbättrade försök. (Hjort och Furenhed, 2016)

Ett samtalsklimat som präglas av det dynamiska tankesättet ger förutsättningar att vara lösningsinriktad och våga testa hypoteser och strategier.

Läslyftet ger oss många intressanta textsamtal. I och med det dynamiska samtalsklimatet tillåts barnen uttrycka frågeställningar, hypoteser och det förväntas att alla lyssnar på alla.

Referenser:

Hjort och Furenhed, Effektiv undervisning meningsfullt lärande,  2016,Natur och Kultur.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Att arbeta utifrån barnens tankar

Värdegrundsarbetet pågår kontinuerligt. Där det finns människor finns en värdegrund. I skolan behöver vi ha ett gemensamt förhållningssätt till lärande, för att lärmiljöerna ska kunna tillgodose varje individs behov av kunskap. I lärandet måste det finnas en progression och då är samspelet i gruppen en viktig byggsten. Alltså måste värdegrunden ständigt bearbetas och behandlas i alla ämnen.” Jag ska få vara mitt bästa jag” oavsett plats eller situation.

Eleverna har reflekterat kring hur de vill bli behandlade samt behandla andra på vår skola. Samtliga klasser och fritids har haft råd (klass,fritidsråd) då denna fråga har diskuterats. Utifrån detta har en samanställning av normer gjorts. Ordet respekt var frekvent förekommande och därför bestämde vi oss för att göra en djupdykning i det. Vad betyder det? Vilka kopplingar kan eleverna göra och vilka sammanhang sätter de in begreppet i?

Varför måste vi lyssna så mycket på varandras tankar? Eleverna har börjat reflektera över att vi tänker så mycket tillsammans. Ibland kan det vara jobbigt att dela sina tankar och att behöva ta del av vad andra tänker. Eleverna märker att de behöver vara källkritiska. Jag kan ta del av det du säger men välja vad jag gör av det. I reflektionen ovan uttrycker eleverna just detta.

De demokratiska processerna upplevs och erfars genom turtagning, lyssna aktivt, förståelse för andras tankar och rätt att uttrycka dem. Lgr 11 säger:

Undervisningens ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Den ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. Undervisningen ska ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara.

 

 

Referens:

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet; Skolverket 2011, reviderad 2016


Prenumerera på nya blogginlägg

Självmedvetenhet

Hur lär jag mig att förstå mitt eget handlande? Hur skapas en trygghet i det egna tänkandet där jag vågar uttrycka mina tankar och kan ta till mig det andra tänker? Bilden ovan föreställer målet Lyssna aktivt. Vi använder det på flera olika sätt i vår verksamhet, både i aktiviteter där eleverna ska träna sig i att lyssna på andra och i aktiviteter där eleverna ska träna sig i att vara trygga i sin egen tankeförmåga.

Strategin blir viktig för att eleverna ska kunna uttrycka behov och tankar om sitt eget lärande samt aktivt kunna ingå i sammanhang där det sker kooperativt lärande.

För att synliggöra för eleverna att deras tankar, enskilt och tillsammans, är viktiga använder vi oss av deras uttryck och resonemang vidare i undervisningen. Detta kan innebära att en elevs reflektion om regndroppar i en vattenpöl blir hela klassens laboration om ytspänning nästa dag. Läroplanen säger:

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att :

pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,

kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,

ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverkar en själv och andra,

Självmedvetenhet i tanke och handling är en viktig komponent i att förstå sitt eget lärande. Självmedvetenhet leder till metakognition och metakognition leder till större självmedvetenhet. Hjort och Furenhed(2016) skriver om det meningsfulla lärandet, det lärande som går på djupet hos varje person och som utgår från varje lärsituation och varje person varje gång.

För att kunna undervisa på detta sätt måste det finnas ett öppet klimat där allas tankar kommer fram och behandlas i undervisningen. Pedagogerna måste se och bekräfta varje elev varje dag samt föra pedagogiska samtal i undervisningssyfte med fokus på det ständiga lärandet.

Referenser:

Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2016

Simon Hjort och Ambjörn Furenhed: Effektiv undervisning meningsfullt lärande, Natur och Kultur, Stockholm 2016

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Grodan hittar en vän.

En dag hittar Grodan en nalle i skogen… Som introduktion av läslyftet, som just nu pågår i Linköpings kommun, har vi valt att arbeta med berättelsen, Grodan hittar en vän, av Max Velthuijs. I arbetet med texten reflekterar eleverna kring empati och förhållningssätt till sin omgivning. De får goda förutsättningar att lyssna aktivt till varandra och dela med sin av sina tankar. De begrundar olika begrepp och ord, och vi söker djupare förståelse för texten genom öppna frågor.

När vi arbetar med de öppna frågorna utvecklas lärandet genom ämnesöverskridande aktiviteter.

Grisen har ett hemligt recept, Vad ingår i det? Hur många kakor får vännerna var? osv. Eleverna kan koppla ihop aktiviteten till sin egen vardag och egna erfarenheter. Här ovan har de använt sina kunskaper i ett samarbete med problemställningen ”Baka valfritt antal kakor till de sex vännerna”.

Utifrån de olika aktiviteterna återkopplas momentet till barnen. Vi reflekterar om aktiviteten tillsammans och upptäcker nya perspektiv och lösningar samt får förankra ord och begrepp vi använt.

Här visas ett exempel på en reflektion ur berättelsen.

För oss pedagoger är lärstrategin Koppla ihop (jag bygger ny kunskap på det jag redan kan) viktig att implementera i elevernas lärande. Vårt mål är att alla ska förstå principen av att kunskap ständigt förnyas.


Prenumerera på nya blogginlägg

Att lära sig lyssna aktivt

En ny grupp ska skapas, nya kontakter knytas, nya kunskaper skapas. Gruppen ska användas till det kollegiala lärandet barn/barn, vuxen/barn,barn/vuxen.

Att lyssna aktivt, att lära sig att höra vad andra faktiskt säger skapar förutsättningar för att förstå varandra och utveckla det egna tänkandet. Mångfalden av tankar som finns i gruppen blir då synliga, inte bara för oss själva, utan för alla. Detta leder i sin tur till en ökad språklig, begreppslig förståelse och förmåga att tillägna sig ny kunskap.

Det förväntas av dig i gruppen att du visar respekt för allas tankar och kunskaper. Barnen uppmuntras av oss pedagoger att genom samtal utveckla strategier för att lösa problem, ställa hypoteser och utforska. Som pedagoger finns vi nära som stöd och reflektionsledare, där vi kan belysa förhållningssätt, utveckla tankar genom öppna frågor och klargöra oklarheter.

På vår skola är Hållbar Utveckling en stor del av vardagen. Det betyder att begreppet finns med när vi skapar trygga grupper där individen känner att den utvecklas, utmanas och inkluderas. Det finns med när vi skapar hållbara kunskaper, arbetar med förmågor som analysförmåga, kommunikationsförmåga, begreppsförmåga, metakognitivförmåga, procedurförmåga. Vi samtalar om och utvecklar olika strategier för att generera ett vidare lärande hos varje individ.


Prenumerera på nya blogginlägg

Reflektion

img_8908

I mötet med någon annans tankar och perspektiv skapas något nytt.

I vårt dagliga arbete med eleverna genomsyrar strategin Reflektion alla moment i verksamheten. Vårt strävansmål är att eleverna ska använda sig av reflektion i sitt eget lärande.  Reflektionen syftar till att utmana och utveckla elevernas lärande och ge dem ett metakognitivt perspektiv. Den tränar även förmågor som koncentration, samarbete, uthållighet, problemlösning, fokus, att föra resonemang, muntlig kommunikation, perception och empati.

När vi reflekterar tillsammans med barnen gör vi det i olika konstellationer, hel/halvgrupp, en till en, små grupper osv. Vi reflekterar för att kartlägga förkunskaper, som del i pedagogisk dokumentation, som fördjupning av kunskap, som utmaning i lärandet eller som en stor del i värdegrundsarbetet genom att behandla aktuella situationer som uppstår i gruppen. Viktigt i reflektionen är att man ser och hör varandra, lyssnar aktivt, anstränger sig för att delta och förstår att alla tankar har ett värde.

.img_8110     Matematisk reflektion

Utifrån elevernas reflektioner skapas material och tankar att vidareutveckla i de olika arbetsområdena. Detta tar vi pedagoger med oss som utgångspunkt för vidare planering av verksamheten och egen kollegiala reflektion.


Prenumerera på nya blogginlägg

Mål

img_9309

Vår förskoleklassundervisning är målstyrd. Vi arbetar aktivt utifrån Lgr11, lokala styrdokument och skolans egna utarbetade dokument (bl a lärstrategier), förskoleklassens egna mål (utarbetade från skolans mål), förskoleklassens pedagogiska hjul inom olika ämnesområden samt reflektions och planeringsdokument.

Elevernas arbete är målstyrt från dag 1. I år började vi höstterminen med att introducera 2 av våra 7 lärstrategier, ”Ansträngning” och ”Reflektion”. Dessa strategier återkopplar vi till dagligen oavsett sysselsättning, när vi ser att barnen utför strategierna eller när de skulle kunna användas/utvecklas. Att ”lyssna aktivt” ”samarbeta” och ”delta” blir ledord i vår verksamhet. Målen skrivs på tavlan för att ständigt återkopplas till. ”Reflektion” i helgrupp eller i mindre grupper pågår ständigt, för att kartlägga förkunskaper, utveckla arbetsområden eller för att behandla aktuella händelser (ofta inom värdegrund). Reflektionen dokumenteras och ligger sedan till grund för oss pedagoger när vi diskuterar hur undervisningen ska utvecklas. Reflektionen möjliggör för eleverna att få syn på sitt eget och andras lärande, att komma vidare utifrån den återkoppling de får och utveckla sitt lärande vidare.

”Ansträngning” blir ett av målen som eleverna arbetar med varje dag. Hur ska jag anstränga mig för att inte ge upp när jag möts av en utmaning? Eleverna får mål presenterade för sig inför olika uppgifter, målen är antingen kopplade till Kunskap och bedömning eller Normer och värden. De får även möjlighet att välja egna mål, i samråd med oss pedagoger, utifrån vad de själva känner att de behöver träna på inom olika områden tex lek, socialt samspel, finmotorik, matematik, NO, svenska, so (Lgr11).

Elevernas utvärdering av terminens arbete synliggjorde för oss hur en större del av eleverna uppfattar att ett målstyrt arbetssätt för dem framåt i sitt lärande. En av eleverna utryckte det så här: Jag har lärt mig vilket mål jag ska ha vid olika tillfällen, hur jag kan tänka!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Välkommen till bloggen forskoleklass.se.

Vi som skriver bloggen heter Cathrine Kayser Palmqvist och Anna Macken. Vi arbetar som pedagoger i förskoleklass i Linköpings kommun och delar ett intresse av att föra ut tankar om synligt lärande, likvärdighet i förskoleklass samt om att komma vidare från integrering av förskoleklassen i skolan till inkludering.

Vi skriver ur ett systematiskt kvalitetsarbetspersepktiv, där de delar/strategier vi berättar om är utvärderingsbara och revideras kontinuerligt.

Ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete innebär att verksamheten planeras, genomförs och synliggörs utifrån verksamhetens styrdokument och mål och visioner, i vårt fall ”Kunskap på riktigt och trygghet som känns”.

 


Prenumerera på nya blogginlägg