Hur undervisa för progression i lärandet?

Förskoleklassen består av så många olika delar och nyanser. Vi tar emot elever från en skolform för att skola in dem till en annan. Vi ska förstå den grund för det livslånga lärandet som förskolan bygger och se, utvärdera och bygga vidare på den. Sedan ska vi förmedla detta vidare i fortsatt skolgång.

Relationsskapandet påbörjas redan när vi hälsar på eleven i förskolan. Multitasking, förmågan att fokusera på flera saker samtidigt, blir nu viktig att reflektera över då vi har nya grupper att fokusera på, utöver de elever vi redan arbetar med på skolan.

Vi behöver också reflektera över de olika lärmiljöer, både fysiska och psykiska, eleverna har erfarenhet av från sina olika tidigare verksamheter. När de efter sommaren börjar skolan, förskoleklass, skapar det goda förutsättningar för ett positivt gruppklimat om samtliga känner sig bekanta med delar av skolans lärmiljöer. Vi måste anpassa för goda möten. Vi måste ge förutsättningar för utveckling av pågående processer.

Vikten av att  interagera med eleven genom formativ återkoppling, till lärprocesser före, under och efter inlärningssituationer, måste vara synlig för pedagogen. Återkoppling sker i flera konstellationer, pedagog-elev, elev-pedagog, elev-elev.

För oss är det viktigt, att i elevgruppen, bygga en förståelse av att varje individ i gruppen är betydelsefull för allas utveckling och lärande.  Eleverna bör uppleva vinsten i att undersöka och reflektera tillsammans. De blir på så sätt viktiga pedagoger för varandra, och villiga av att dela med sig av egen kunskap men också att ta till sig  nya insikter och kunskaper. När eleverna spontant uttrycker behov av kamrathjälp i inlärningssituationer och också får detta, har vi som pedagoger lyckats ge dem ett redskap som blir till nytta inte bara i undervisningen utan även i livet.

En viktig del av läraryrket idag är att kunna  synliggöra lärandet som kontinuerligt pågår, sätta ord på lärprocesser, strategier och förmågor som praktiseras och relatera dessa i sammanhang bekanta för eleverna. Vi måste arbeta med långsiktiga mål och ge eleverna en framtidstro till sin egen förmåga att bygga kunskap på många olika sätt.För detta krävs förmågan att planera undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar med olika uttrycksformer i olika lärmiljöer.

Att arbeta kontinuerligt främjande med värdegrund i alla sammanhang i skolan främjar och skapar ett dynamiskt tankesätt. När du som pedagog verkar i och undervisar ur det dynamiska tankesättet blir det naturligt att följa upp och reflektera över elevernas progression. Genom förståelsen för att förutsätta kompetens och maximal progression i lärandet hos varje individ samt ge återkoppling med fokus på processer, förmågor och strategier  kan du  som pedagog få syn på  nya utmaningar i undervisningen. När du själv reflekterar över undervisningen som bedrivs kontra lärandet som sker, ger det stora möjligheter att skapa lust och glädje i lärandet för alla elever samt att syfta mot ett hållbart lärande.

När sedan förskoleklassåret är slut ska eleverna förstå sammanhanget skola. De har fått strategier för lärande som ska hålla  över tid, de har utvecklat ett förhållningsätt till kamrater och omvärld som också det ska vara hållbart. Som pedagog måste man i detta skede kunna lämna över det väsentliga i elevernas kunskapsbyggande. Vilken progression varje elev har  gjort och var i processen hen befinner sig nu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

3 reaktioner till “Hur undervisa för progression i lärandet?”

  1. Hej, så spännande att ta del av era tankar hur vi hela tiden synliggör lärandet i förskoleklassen, där vi sätter ord på lärprocesser, strategier och förmågor. Där vi visar och tror på våra elevers förmåga och där vi arbetar utifrånfåra våra dokumenterade mål som visar på att förskoleklassen är en målstyrd verksamhet som ska planeras, genomföras och utvärderas kontinuerligt, där vi ser mål och förmågor som undervisning ska innehålla, för att ge lika goda förutsättningar till utveckling och lärande för alla.

    1. Hej Gull-Marie. Här kommer en något sen kommentar på inlägg du gjorde på vår blogg i mars. Jag skulle dock så gärna vilja få höra lite om hur era övergångar ser ut gentemot år 1 utifrån styrdokumenten och med betoning på lärande och den undervisning som skett? Hur lämnar ni över och vad? Och tack för att du läser bloggen.
      Med vänlig hälsning Anna

      1. Hej Anna, så spännande att läsa er blogg som för mig känns inspirerande och som jag uppskattar mycket utmanande, hur bör, vi tänka utifrån skolutveckling och våra elevers lärande. I dag lämnar vi över dokument utifrån hur vi arbetat med språklek utifrån Bornholms språklekar under ht. Vi gör sedan en kartläggning i december och utifrån den arbetar vi i mindre tvärgrupper (alla klasser tre st.) under vårterminen för att stötta våra elever på bästa sätt så att de ”svaga” inte kommer efter redan i år ett, då det lätt blir att detta består. Vi dokumenterar också våra tre temaområden inom SO och No där vi tillsammans utvärderar med våra elever och även i arbetslaget, där vi sedan gör en analys. I matematik har vi använt oss av Diamant Mycket återstår och vi väntar på skolverkets beslut utifrån bedömning och hur vi ska tänka vidare.
        Med vänliga hälsningar Gull-Marie och lycka till med er blogg!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *